Filterbubblan är klass-ifierad

Nyhetsforskning har kritiserats för att lägga för stort fokus på massmedier och på så vis bortse från den nyhetskonsumtion som sker genom digitala medier. På internet, har man menat, kan alla konsumera i princip vilka nyheter som helst. Så må det vara – i teorin. I praktiken kommer människor orientera sig på olika sätt – livsstilar, utbildningsnivåer och klass kommer generera olika typer av orienteringar. Åtminstone enligt kultursociologiska teorier.

I ett tidigare blogginlägg ställde jag frågan om inte vissa sociala strukturer återspeglas i människors nyhetsanvändning via internet. Nu har resultaten från 2014 års SOM-undersökning i Värmland kommit in. Detta ger oss möjligheten att börja besvara denna fråga.

För det första visar en faktoranalys (Tabell 1 nedan) att det bland värmlänningar finns fyra huvudsakliga orienteringar när det gäller nyhetskonsumtion via internet. Två ”traditionalistiska” nyhetsorienteringar som rör sig mot etablerade massmediers digitala hemvister, en ”elitorientering” som rör sig mot nyheter från utlandet och ”kvalitetspressen” (DN, SvD). Sist har vi en ”nytänkande” orientering mot sociala medier och andra online-baserade tjänster.

När vi ställer oss frågan om vilka grupper i samhället som besitter vilken typ av nyhetsorientering ser vi, för det andra, att klass slår igenom (Tabell 2). Framförallt ser vi att det som Pierre Bourdieu kallade för det ”kulturella kapitalet” återspeglas i navigeringen bland nyhetskällor på internet. Personer med ett institutionaliserat kulturellt kapital (examen från högskola eller universitet) och ett objektifierat kulturellt kapital (smak för den ”fina” kulturen) är de som i högst grad förkroppsligar orienteringen mot de mer ”legitima” nyhetskällorna (SvD, DN) (se Bourdieu, 1986 för definition av ”kulturellt kapital”, se också Danielssons kvalitativa studie).

Medielandskapet genomgår snabba förändringar. Ur ett kultursociologiskt perspektiv betyder allt fler kanaler och möjligheter i medieutbudet att klass-distinktioner tydligare speglas i människors medieval. Den parallella utvecklingen mot ökade materiella klasskillnader (OECD) i det svenska samhället och den ökade fragmentiseringen av medielandskapet pekar mot att klass kommer spela allt viktigare roll när det kommer till hur svenskar konsumerar nyheter. De demokratiska problem som kan härledas ur att människor inte delar samma medierade referensramar, utan väljer mer eller mindre kvalificerade nyhetskällor efter personliga preferenser och på så sätt skapar egna ”filterbubblor”, kan inte frånkopplas frågan om klass. Filterbubblan är klass-ifierad.

Tabell 1 t2

 

 

 

 

 

 

 

 

(Preliminära resultat och delar av texten är tagna ur mitt kommande kapitel i en bok baserad på 2014 års SOM-undersökning i Värmland som publiceras i slutet av året. Där redovisas ytterligare analyser och djupare resonemang. Kontakta mig (johan.lindell@kau.se för utkast på kapitlet).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *