Nyhetsundvikandet – en klassfråga?

Under våren har fenomenet ”nyhetsundvikare” diskuterats flitigt. Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, har i ett blogginlägg och i en forskningsartikel tillsammans med kollegor poängterat att antalet medborgare som inte tar del av nyheter ökar, och att det är ett demokratiskt problem. 

Hur ska medborgare kunna delta i demokratiska processer på ett välinformerat sätt om de inte är medvetna om vad som händer i samhället? Om vi accepterar detta grundantagande blir en viktig följdfråga:

Bland vilka grupper i samhället är nyhetsundvikandet störst?

Ålder är en central faktor: de yngre tycks fly nyhetsvärlden. Men forskning från olika delar av Europa, Kanada och Sverige visar att även klass spelar roll. Det är framförallt människor med låg utbildning och/eller arbetarklassbakgrund som undviker de traditionella nyhetsmedierna. Debra Clarke menar i sin bok Journalism and Political Exclusion att en förklaring till detta är att journalistikens sikte mot medelklassen och uppåt helt enkelt gör nyheterna mindre relevanta för människor som inte besitter en mer eller mindre priviligierad världsåskådning.

Samtidigt har både Robert Brännström och Brit Stakson kritiserat medieforskningen för att helt bortse från den nyhetskonsumtion som sker på digitala plattformar. Brännström skriver:

”Så i klartext: du kan läsa lägga timmar på NYT, Guardian, se allt på BBC, läsa New Yorker, Financial Times, se på Al Jazeera från digital pärm till digital pärm och fortfarande vara en nyhetsundvikare.” (se också Jesper Strömbäcks svar)

Här bör vi givetvis ställa oss frågande om vi inte kommer hitta samma nyhetskonsumerande medelklass och nyhetsundvikande arbetarklass även på de digitala plattformarna. Nya teknologiska möjligheter för att ta del av nyheter betyder inte att nyhetsundvikare helt plötsligt känner igen sig i- och relaterar till den verklighetsuppfattning som ges av nyheterna. Frågan om alternativa nyhetskällor som bekräftar den egna världsbilden blir därför intressant. Även idén om en personifierad och klass-ifierad ”mediebubbla” tycks mer och mer aktuell när vi får fler och fler kanaler att välja mellan.

Under våren kommer jag genomföra fokusgruppintervjuer med människor från olika sociala förhållanden och deras nyhetskonsumtion. Jag kommer också undersöka detta genom en nationellt representativ enkätundersökning. Syftet är att belysa de frågor som diskuterats här, och försöka få grepp om nyhetsundvikandet (även på digitala plattformar) och ta reda på i vilken utsträckning klass spelar roll för människors orientering i det digitala medielandskapet.

2 thoughts on “Nyhetsundvikandet – en klassfråga?

  1. På tal om klass och anammande av teknologi visade Värmlands-SOM från 2010 att ålder, utbildning, inkomst och klass styrde hur värmlänningarna konsumerade nyheter via mobiltelefon. Ju yngre, högre avlönad och högre utbildning du har desto större chans att du tar del av nyheter via mobil och vice versa.

    För den intresserade finns rapporten att ta del av här:
    https://www.academia.edu/11684020/V%C3%A4rml%C3%A4nningars_nyhetskonsumtion_via_mobiltelefon_pp.447-456_

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *